Saker att tänka på då du placerar i indexfonder eller ETF

Käyttäjän Svenne Holmstrom kuva

Att placera i index är enkelt, lätt och effektivt som vi kunde konstatera från förra bloggen. Man kan köpa dem och göra sig av med dem mycket lätt. Enkelt och effektivt. Eller är det så?

Marknaden svämmar över med ETF och indexfonder, urvalet är gigantiskt. Ännu för några veckor sedan var urvalet ännu större, men Finansinspektionen krävde nyckelfakta på finska eller svenska av de produkter som erbjuds på marknaden och i och med det försvann hundratals ETF från marknaden. Man anser alltså att finländaren inte har kapacitet att tolka t.ex. engelskspråkig text... Det är en helt egen diskussion...

Gemensamt för ETF och indexfonder är att de har ett underliggande index, som kan vara vad som helst. Man måste kolla innan man köper vart den placerar och inte bara lita på namnet. Här är några saker man speciellt ska fästa uppmärksamhet vid:

Indexfond eller ETF?

ETF handlas på börsen precis som aktier. Man köper och säljer under börsens öppethållningstider. Utställaren (produktleverantören) ser till att det går att köpa och sälja av dem hela tiden. Det uppstår precis som på börsen en skillnad mellan köp och sälj (kallas spread) och denna skillnad är en del av utställarens intjäningsmodell.

Indexfonder däremot fungerar precis som vilken fond som helst. De har ett värde per dag till vilken alla teckningar och inlösen sker.

ETF ändrar i pris i enlighet med hur underliggande bolags marknadsvärden ändrar. Indexfonden gör enbart affär om underliggande indexets struktur ändrar. Skillnaden mellan dessa två räknesätt är marginell.

Avkastning eller tillväxt?

En av de mest grundläggande skillnaderna mellan ETF och indexfonder är på vilket sätt vinstmedlen delas ut. Sker det årligen i form av dividend/avkastning eller kapitaliseras dividenderna?

ETF delar ut dividenderna som underliggande bolag betalar ut, vilket är i fördel för personer och samfund som vill ha en jämn kassaström till kontot. Det man måste observera är att detta är en form av direktavkastning som ska beskattas. I Finland är det 30% på hela utdelningen och 34% på det som överstiger 30.000€/år.

Om ETF råkar vara på minus och du får ut en avkastning beskattas du alltså även om du inte fått vinst totalt sett. Precis samma logik gäller med övriga direkta aktier.

Om meningen är att avkastningarna ska omplaceras väljer man en indexfond eftersom den automatiskt omplacerar dividenden i de bolag den placerar i. Det här är det skattetekniskt effektivaste sättet att placera på lång sikt och den mest typiska placeringsformen man vill välja.

Valutarisk?

Alltid då underliggande index är i annan valuta än euro har man en valutarisk. Valutarisken har under år 2017 synts speciellt i USA så att lokala börserna har stigit brant, men pga valutakurserna (EUR-USD) har Européerna fått knappt någon avkastning av det. Avkastningen består alltså av två komponenter, valutans relativa rörelse och underliggande index rörelse.

Syntetisk eller direkt?

Direkt betyder att ETF/indexfond äger direkt de innehav som finns i index. Det här kan låta självklart, men det finns ett brett utbud av syntetiska ETF som inte alls äger ett enda bolag i index. Däremot är portföljen uppbyggd av olika derivat, optioner och övriga avtal vars sammanlagda syfte är att exakt efterapa indexets utveckling.

De syntetiska ETF:arna gör ett bra jobb på det här, skillnaden i indexets utveckling mot ETF är obetydlig. Men med det här upplägget följer en utställarrisk. Vad händer om utställaren av derivaten inte klarar av sina ålägganden? Vad händer om den går i konkurs så som Lehmann Brothers? Då blir derivatet värdelöst. Allmänt sett delas utställarrisken ut mellan många olika aktörer, så i praktiken ska risken vara liten, men det här är ändå värt att nämna. Jag ogillar syntetiska ETF och föredrar sådana som verkligen äger aktierna i index.

En del utställare har hybrider, dvs både direkta och indirekta innehav. Ju mindre en ETF är desto större behov av att använda derivat finns. Stora ETF behöver inte alls använda derivat, om det inte ingår i strategin förstås. Man måste bara läsa nyckelfakta, där framgår allt detta.

Populära och impopulära produkter

I och med att FIVA tog ställning emot produkter som saknar finsk- eller svenskspråkiga villkor försvann samtidigt en stor del av de amerikanska ETFarna. Nackdelen med det här är det att de amerikanska var betydligt populärare och hade därmed mindre spread, och mera verkligt innehåll. En impopulär ETF eller indexfond kan råka ut för likviditetsproblem ifall någon stor placerare väljer att dra sig ur den. Att veta skillnaden mellan populära och impopulära ETF är svårt, man får kolla på AUM (assets under management = ”fondkapitalet”) och ifall det ser ut som om man har handlat med produkten alla dagar. På indexfonder igen får man närmast veta detta genom AUM. Vill man vara säker väljer man produkter som helt tydligt är större än andra motsvarande.

Tillgänglighet

Även om utbudet ETF och indexfonder är stort säljs de här produkterna inte aktivt av banker. Orsaken är enkel, bankerna har svårt att få betalt för sin rådgivning och produkternas marginaler är små. Det här är produkter för den kostnadsmedvetna placeraren som köper sin produkt över nätet.

En del banker erbjuder ETF som del av aktivt förvaltade fondportföljer. Det är en intressant öppning, men svårigheten för de flesta placerare är att bilda sig rätt uppfattning om en sådan lösnings kostnadsstruktur.

Däremot kommer ETF och indexfond världen att explodera i popularitet när robotrådgivningen blir allmän. Då fattar en robot på basen av en algoritm placeringsbeslutet, i enlighet med din riskprofil. En robot jobbar dygnet runt till mycket låg kostnad och den kan välja ETF och indexfonder med låga kostnader. Redan nu finns det sådana här tjänster på marknaden.

Sammanfattning

Om du än väljer indexfond eller ETF handlar det om att köpa en produkt som kräver väldigt liten människoinsats och därför är den billig. Datorerna sköter förvaltandet. Mycket billigare än aktivt förvaltade fonder. Mån får exakt vad man köper dvs index både på gott och ont. Avkastningen ska årligen vara ungefär årskostnaden under index, så på lång sikt har det en klar betydelse om produkten kostar 0,1% eller 0,5%.

Då du köper en fond väljer du en aktiv strategi som kan leda till mervärde. Garantier finns förstås inte.

Det man hur som helst måste förstå är att då du köper en indexfond eller ETF så finns det ingen chans att du får överavkastningar, men du förlorar heller inte mot index. Vill man ha mer än index, då måste man fundera på andra lösningar. Men för alla andra lägen är en indexfond eller ETF en utmärkt lösning för de flesta!

Svenne Holmström

sven-eric.holmstrom@holmstromgroup.com

Skribenten fungerar som placeringscoach genom sitt företag Holmström Group Oy. www.holmstromgroup.com

Lisää uusi kommentti

You must have JavaScript enabled to use this form.

Suodatettu HTML

  • Rivit ja kappaleet päätetään automaattisesti.
  • Sallitut HTML-tagit: <a> <p> <h1> <h2> <h3> <h4> <h5> <h6> <img> <map> <hr> <br> <br /> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <table> <tr> <td> <em> <b> <u> <i> <strong> <font> <del> <ins> <sub> <sup> <pre> <address> <strike> <caption>
  • Www-osoitteet ja email-osoitteet muutetaan automaattisesti linkeiksi.

Plain text

  • HTML-merkit ovat kiellettyjä.
  • Www-osoitteet ja email-osoitteet muutetaan automaattisesti linkeiksi.
  • Rivit ja kappaleet päätetään automaattisesti.
To prevent automated spam submissions leave this field empty.
File attachments
Tiedostokoon on oltava pienempi kuin 150 KB.
Sallitut tiedostotyypit: txt jpg png.
CAPTCHA
Tällä kysymyksellä varmistamme että olet oikea inhimillinen käyttäjä (eikä koneellinen roskapostittaja)
Kuva CAPTCHA
Kirjoita kuvassa näkyvät merkit.