Hur fungerar indexplacerande i praktiken?

Käyttäjän Svenne Holmstrom kuva

Warren Buffet slog vad med placeringsproffsen för tio år sedan. Han påstod att aktiemarknadsindex slår vilket som helst hedgefond index för de följande 10 åren. Det var inte svårt för hedgefond förvaltarna att slå till, börsen var mycket dyrt prissatt då vadet ingicks. Buffet vann tävlingen med hästlängder.

Förstås gäller en del av vadet passiv vs aktiv strategi. Men hedgefonderna strävar vanligtvis efter absolut avkastning årligen, vilket gör att de inte kan jämföras med t.ex. traditionella blandfonder. Det handlar om olika regler.

Då man ser på passiv förvaltning innebär det att man köper en produkt, oftast en ETF eller indexfond, som kopierar ett underliggande index utan att ta ställning till vad bolagen gör eller om de är bra eller ej. Tanken är att bolag som går bra får en större andel i index och bolag som går dåligt blir automatiskt mindre i index.

Jämför detta med en snäv portfölj på två bolag. Bolag A och bolag B. Du investerar 100€ i vardera. Bolag A går bra och bolag B går dåligt. Om tre år är bolag A värd 150€ och bolag B 50€. Det innebär att totala investeringen är på +-0, men de facto har du ¾ av portföljen i bolag som går bra och ¼ i bolag som går dåligt. Utvidga detta att omfatta en portfölj på t.ex. 30 bolag så förstår du hur index fungerar. Bolag som går bra blir allt viktigare för avkastningen och bolag som går dåligt slipper inte att förstöra portföljen. Nästan så enkelt är det faktiskt!

Ser man på S&P500 som är ett stort och mycket efterföljt index på den amerikanska marknaden så består den mycket riktigt av 500 stora bolag. De fem största bolagen är i skrivande stund Apple (3,79%), Microsoft (3,04%), Alphabet (=Google, 2,81%), Amazon (2,48%) och Facebook (1,81%). Tillsammans utgör de här fem giganterna 13,93% av hela index. De 50 största bolagen står för ganska exakt hälften av index. De följande 450 bolagen står motsvarande för andra hälften av index.

Skulle man nu köpa en ETF som placerar i S&P500 skulle man i praktiken få ett 50-tal större bolag och 450 bolag ”på köpet”. Det största enskilda bolaget bland dessa 450, dvs det 51. största bolaget i USA är Broadcom Limited med en andel på 0,43%. Det minsta bolaget i indexet, dvs på plats 500 är News Corporation med en andel på 0,0076%.

Man kan med stor orsak fråga sig vad ett bolag med 0,0076% av portföljens medel har och göra i portföljen? Ser man på diversifieringsnyttan, dvs den nytta du får av att ta ytterligare ett bolag med i portföljen så upphör den stora nyttan gällande avkastning och risk ungefär efter 30 bolag. Skulle bolaget du investerat 0,0076% i vara en raket som stiger 100ggr i sitt värde, då står den för 0,76% av portföljen. Om portföljens storlek är totalt 500.000€ skulle det i pengar vara så att 38€ stiger till 3800€. Så även om du hade exakt rätt bolag i portföljen är den ekonomiska nyttan ur helhetsperspektiv rakt ingenting.

Skulle däremot det största bolaget, dvs det som nu stod för 3,79% av medlen stiga 100x handlar det i en 500.000€ portfölj om en värdeförändring från 18.950 € till 1.895.000 €. Då har du alltså ännu kvar alla de andra 499 bolagen som också är värda något!  Var och en förstår att 100x uppgång bland landets största bolag är en utopi, utom i IT bubblan åren 1999-2000 förstås…

Indexplacerandets största dilemma är just detta att man får alldeles för mycket av det goda, där majoriteten av innehaven saknar verklig betydelse. På finska börsen finns en ETF vid namn OMXH25 ETF. Den följer slaviskt det 25 mest omsatta bolagen. Dvs bara 25 innehav. Då är en ETF mycket motiverad.

På placeringsmässan i november 2017 följde jag med ett intressant föredrag av bankirfirman Wall Street. De citerade en undersökning bland fondförvaltarna i USA att de har en förmåga att i regel snusa upp bolag som överavkastar jämfört med index. Vanligtvis brukar ju fonderna förlora mot index närmast pga kostnaderna.

De tio största aktievalen ledde till klar överavkastning, de tio följande till ett litet mervärde, men resten av innehaven förstörde all överavkastning… I medeltal hade förvaltarna 113 olika aktier i fonderna (medianvärdet 75)! 113!!! Om du ska köpa en fond som har 113 olika aktier kan man lika gärna ta ett index. Du får samma dilemma i bägge placeringsformer helt enkelt! Så de förlorade i regel mot index trots att de snusat rätt…

Men så är det skillnad på index och index också. På placeringsmässan hörde jag ett annat ännu intressantare föredrag där man borrade in sig i hur olika stora index ser ut. Det som stack i ögonen var just jämförelsen S&P500 vs EuroStoxx50 (de 50 största europeiska bolagen).

Då de fem största bolagen i USA alla var teknologibolag hittar man bara ett enda teknologibolag bland de tio största i Eurostoxx50! Det är SAP med en andel på 3,69%. Just teknologi har varit ett stort tema de senaste 10 åren och det är inte att undra på att de amerikanska indexen utklassar den europeiska… Förövrigt står de 5 största bolagen i Eurostoxx50 för ca 20,3% av alla innehav.

Då du väljer att placera i index kan det vara värt att se vad indexet innehåller. Oftast är indexet fördelat exakt enligt aktiernas marknadsvärden, men det kan finnas andra typers index också. Idag kan man köpa nästan vad som helst för index, t.ex. hållbar utveckling, teknologi, bilsektorn, ja precis vad som helst.

Själv tycker jag att en klassisk ”quick and dirty” metod, dvs det att man väljer ett index som representerar hela marknaden har sina fördelar även om man ibland får hundratals bolag på köpet som inte gör mycket för helheten. Bolag som går bra växer och tar större plats, bolag som går dåligt minskar i betydelse. Det sker hela tiden en förskjutning mot mer och mer kvalitet helt enkelt. Detta automatiskt utan människans väljande hand.

Den största fördelen med att ta ett index är att man inte behöver ha någon som helst bolagsanalys. Det medför inget mervärde för helheten. Däremot tycker jag själv att det kan vara bra att titta på indexets branschfördelning, det säger ofta mer än något annat. Då du köper t.ex. en ETF som placerar i norska börsen får du nåt helt annat än en i den finska. Skillnaderna i branscher är enorm, även om båda länder är långt utvecklade välfärdsstater.

Kort och gott, indexplacerande är kostnadseffektivt, medför utmärkt automatisk portföljhantering, men har som avigsida ofta för många innehav, och så ska man minnas att det är skillnad på index och index. Du kan inte ställa t.ex. USA och Europa mot varandra utan att se hur indexen ens ser ut.

ETF och indexfonder kan man köpa sgs varifrån som helst, lika lätt som att köpa en aktie eller en fond. Enkelt att skaffa, enkelt att göra sig av med.

I nästa blogg ska jag borra djupare in i indexplacerandets värld!

Svenne Holmström
sven-eric.holmstrom@holmstromgroup.com 

Skribenten fungerar som placeringscoach genom sitt företag Holmström Group Oy. www.holmstromgroup.com

Kommentit

Comment: 

Jag har ochså satsat på index ETF producter som focuserar på geografiska områden.  

Följande saker har varit viktiga:

  • Politiska situationen har varit viktigt at förstå (eg. Ryssland, Turkiet,...)
  • Jag har fåt bra utkastning då jag har fåt timing rätt. Det har varit lite lättare att förstå Europas och USA:s economiska läge än de andra länderna.

Lisää uusi kommentti

You must have JavaScript enabled to use this form.

Suodatettu HTML

  • Rivit ja kappaleet päätetään automaattisesti.
  • Sallitut HTML-tagit: <a> <p> <h1> <h2> <h3> <h4> <h5> <h6> <img> <map> <hr> <br> <br /> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <table> <tr> <td> <em> <b> <u> <i> <strong> <font> <del> <ins> <sub> <sup> <pre> <address> <strike> <caption>
  • Www-osoitteet ja email-osoitteet muutetaan automaattisesti linkeiksi.

Plain text

  • HTML-merkit ovat kiellettyjä.
  • Www-osoitteet ja email-osoitteet muutetaan automaattisesti linkeiksi.
  • Rivit ja kappaleet päätetään automaattisesti.
To prevent automated spam submissions leave this field empty.
File attachments
Tiedostokoon on oltava pienempi kuin 150 KB.
Sallitut tiedostotyypit: txt jpg png.
CAPTCHA
Tällä kysymyksellä varmistamme että olet oikea inhimillinen käyttäjä (eikä koneellinen roskapostittaja)
Kuva CAPTCHA
Kirjoita kuvassa näkyvät merkit.